Den här dagen var det bara vi tre. Vi behövde inte ha bråttom, vi skulle ingenstans. Vi behövde bara koncentrera oss på att ge dig att äta, att byta din blöja, att se till att du var rätt klädd. Det här var vår gemensamma pappaledighet som vi had framför oss, som just börjat.
Vi hade givetvis ingen apparat med oss för att sterilisera dina nappflaskor och nappar. I stället kokade vi allt för att det skulle bli rent och bakteriefritt. Det gick bra, trots att det var så mycket kalk i vattnet att vi snabbt kunde se avlagringarna på kastrullkanten.
Vi hade ju läst att en liten bebis ville ha sin välling i kroppstemperatur och försökte varje gång det var matdags att värma din välling i vattenbad. De första gångerna gick det bra, men när skrek högre och högre blev det allt svårare att hålla ut. Vi ville ju inte att du skulle gråta, ville inte att någonting skulle vara fel, så vi sprang och skyndade oss att "rätta till" allt som kunde ordnas.
Det var ovanligt varmt för perioden i Moskva. Lägenheterna var uppvärmda så mycket att man fick gå omkring i t-shirt och kalsonger för att inte bli för varm. Vi kunde ju inte heller vädra och riskera att du råkade ut för tvärdrag. Men vi la din lilla säng i det sovrum som vi inte använde medan vi öppnade lite i resten av lägenheten.
Redan första dagen tog vi ut dig på en liten promenad, men bara till matvarubutiken som vi hittat. Papa bar dig i den bärsele som vi tagit med oss och som visade vara så praktisk att ha dig i när vi var ute.
På natten hade vi din lilla korg i vårt sovrum, för att vi skulle höra dig när du grät. Du skulle ju äta var tredje timme, även på natten. Vi hade också tagit med oss ett larm, en platta som vi la under din korg så att det skulle ringa om du inte andades. Det hände förstås aldrig, men larmet gick varje gång som vi lyfte upp dig utan att stänga av det. Det blev många gånger som vi fick rusa tillbaka och stänga av, särskilt mitt i natten. Men vad gjorde väl det, när vi visste varför vi gjorde det, när vi visste att du var med oss?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar