Musikvideo

Hej dagboken,

När pépé kommer hem från jobbet blir jag alltid så glad. helst vill jag ju att han bara skall komma in direkt, men han måste ju ta av sig skorna, det förstår jag. Därför har jag börjat hjälpa till. Jag ställer fram hans tofflor ända framme där han står, så att det skall gå lättare för honom. Det tycker han är jättebra.

I går spelade pépé och jag in min första musikvideo. Det var tant Jennies sång med gulligill där man killar sig både på hakan och på huvudet. "Där satt den", tänkte nog pépé, för det behövdes bara en enda tagning, så bra blev den. Sedan skickade pépé den till tant Jennie, farbror Henke, faffoum och faffa och alla blev jätteglada.

I helgen har det hänt någonting i Paris. Alla pratar om det, men jag har inte förstått. Ingen vill prata med mig om det, och det kanske är lika bra det.

I lördags var vi och köpte lite mera växter till trädgården. Papa tycker inte att vi har tillräckligt, han har några hål som han måste fylla, säger han. Pépé bara skrattar åt honom.

Sedan var vi hos tata Sandie på kvällen. Hon hade glömt att gratulera mig på födelsedagen, så jag fick presenter igen. Först ett pussel, fast det var faktiskt för mindre barn och för enkelt för mig, men det sa inte papa och pépé. Vi skall nog ge det till Victoire i stället. Och så fick jag mina första duplo. Det var skojigt. Pépé och jag lekte jättemycket med det i går och byggde en kanin, en vovve och en grön mask. Papa hade packat ned min resesäng, så jag fick sova lite hos Sandie innan vi åkte hem. Då kom pépé och plockade upp mig och så fick vi låna en go' filt av Sandie som han kunde svepa in mig i. När vi kom hem till oss fick jag lägga mig direkt. Jag ville ha en saga, men papa och pépé tyckte att jag skulle sova direkt, och det gjorde jag.

I går åkte papa själv och köpte lite fler växter. Nu tror jag faktiskt inte att vi behöver mer. Men papa hittar nog något mer hål, om han bara letar lite ...