I går kom papsen hem från London där han varit några dagar. Papa och jag hörde bilen,mså att när han var på väg mot ytterdörren kom vi och mötte honom, hand i hand, gåendes från vardagsrummet. Fast så fort han kommin genom dörren satte han ned sina väskor och tog mig i armarna, gav mig till papa, tog av sig skor och jacka, tog mig i armarna igen och pussade på mig i massor.
Sedan badade vi jättelänge. Papsen ville kolla mina tänder, så han stack in fingret i munnen för att känna lite. Då var det ju himla kuligt att bita lite, så att han fick känna hur stark jag är. Och vilka vassa tänder jag har. Han blev nog ganska så förvånad, papsen. Aj, aj, aj, sa han. Fast han skrattade när han sa det. Han måste träna på att fatta en grej, papsen. När jag har badat ett tag, så pekar jag på skötbordet, men han bara frågar om jag vill upp. Och det vill jag ju inte. Men han tar upp mig i alla fall, så att jag måste skrika för att komma ned i vattnet igen. Och så säger jag "Uh uh" och pekar. Hur svårt kan det va? Och så samma sak en två-tre gånger, tills han inte sätter ned mig i vattnet igen utan börjar torka mig. Åh, man kan ju bli galen. Och det måste man ju tala om, eller hur ? Sedan är det lika bra att lugna sig, för man ligger liksom där man ligger, i alla fall tills papsen vänder mig på alla fyra. Vid det laget har han gett mig en massa tuber och annat från badrumsskåpet för att jag skall vara snäll, så jag har lite att pyssla med, som att bita lite i dem innan jag slänger ned dem på golvet.
Papa och papsen satte sig på golvet så att jag fick träna på att gå mellan dem. Det blir inte så många steg, det måste jag erkänna, men det roligaste är ju ändå när man liksom ramlar framlänges, rakt i armarna på en av dem. Då kan man skratta, och sedan är man redo för både välling och sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar