måndag 22 maj 2017

Erik och Tage


Hej dagboken,
 
I helgen har vi haft besök. Papés kompis Erik var och hälsade på tillsammans med Tage. Tage är liten, fast han nästan lika stor som jag. Han har bara ett och ett halvt år och jag fyller ju snart fyra. Han pratar ingen franska. Inte så mycket svenska heller, faktiskt. Men papé sa att jag skulle prata svenska med honom, så jag ropade ”Kom” när han skulle komma och ”fukost” när vi skulle äta frukost. Jag vet inte riktigt hur mycket han fattade, men papé förstod i alla fall. Fast han visste ju redan att vi skulle äta …
 
I lördags var vi på lekplatsen i Roeser. Det var jättekul och jag träffade en massa kompisar från Hagen och från skolan. Tage lekte på småbarnslekplatsen. Han ville leka med en stor grävskopa men då ramlade han och slog upp ögonbrynet. Egentligen var det dags att åka hem och äta, men vi fick åka tillsjukhuset i stället. Tage behövde inte sy. Farbror doktorn klistrade ihop såret, men först fick vi vänta i två timmar. Som tur var fanns det lite leksaker att hålla på med. Innan vi åkte till sjukhuset träffade vi Virgine. Hon hade en påse med mandlar och torkad frukt. Det var gott att äta, så jag kunde hålla humöret på topp hela tiden. På sjukhuset när vi skulle skriva in Tage kom Joaquim och hans pappa och farmor och farfar. Han hade precis fått en lillebror som de skulle hälsa på.
 
I går var vi i Hagen hela dagen. Först gick vi en promenad och slutade på lekplatsen. Sedan gick vi en annan promenad men slutade på lekplatsen i alla fall. Tage är lite liten och kan inte göra så mycket själv. Jag springer omkring eller så cyklar jag eller lånar en sparkstötting från en kompis. Igår var Louis där, och Louisson och en massa andra barn (och vuxna). Louisson sa att han var en hjälte och skulle skydda mig.
 
I dag har jag varit i skolan igen och Erik och Tage har åkt hem. När papé kommer hem skall vi bada. Papa brukar börja badet när det är mitt i veckan, för annars blir det så kort tid tills jag måste gå mupp för att hinna äta. ”Men det är papé som tvättar kroppen”, fick jag i alla fall bestämma innan jag la mig igår.

fredag 19 maj 2017

Ny säng och nya mått

Hej dagboken,


I lördags tog jag med papa och papé till IKEA. De ville nämligen köpa ny sang till mig och det är ju jättespännande. IKEA är en rolig affär. Man kan springa omkring massor och ibland finns det leksaker också. Papa och papé hittade min säng nästan direkt. De hade tjuvkikat lite på internet först, tror jag. Det blev en säng som jag kan ha ända tills jag blir vuxen, med en utdragbar extrasäng. "Där kan en tjejkompis sova over", sa papa och papé. "Ja, eller en pojke", svarade jag. Då skrattade de, men jag förstod inte varför.
De köpte en ny spis också, för Hugo och Jules välte en vinflaska på den förra så att den sprack. Sedan köpte de nytt täcke, kudde, lakan, påslakan, madrass och någon hylla till deras eget sovrum. Onödigt, tyckte jag, det var ju mig vi skulle handla till.
Det var inte så lätt att få fast allt på taket. Papa och papé höll på länge och stånkade och stönade, men till slut var de klara. De trodde att det skulle ramla ned på vägen när vi körde, men det satt fast ända till vi kom hem.
Nu ska de bara montera ihop sängen också. Vi får se när det blir. Snart hoppas jag.


När papé kommer hem från jobbet blir jag jätteglad. Då vill bara jag prata med honom, fast papa brukar också ha en massa att säga. Ibland får jag faktiskt saga till papé: "Kan du inte prata mer med mig i stället?/ Tu ne peux pas plutôt parler à moi?" Då gör han det, fast papa fortsätter att prata i alla fall.


I går var jag med klassen på en bondgård. Det var jättekul och jag såg en massa djur. Men när papé frågade mig vilka djur jag sett kom jag inte ihåg något. Han fick fråga mig så att jag kunde säga ja eller nej. Till exempel såg jag kossor och hönor, men Inga elefanter eller noshörningar som papé trodde.


I kväll kommer farbror Erik och Tage från Sverige. Men det kan jag ju inte berätta om än, dummer ...







söndag 7 maj 2017

Dop och presidentval


Hej dagboken,

 

Nu är jag döpt i Frankrike också. I Sverige hade jag namngivning för nästan två år sedan. Det har tagit lite tid för papa och papé att fixa det, men så blev det roligt också.

 

På lördagen kom tata Cat, min franska gudmor, och Thierry. Det var mysigt. Vi lekte och hade det jätteroligt. När jag sovit middag skulle vi egentligen ha åkt in till Luxemburg, men det regnade, och så var det senare än vanligt och jag måste ju bada, tvätta håret och så där, så att jag blev fin till dagen därpå.

Igår var det den stora dagen. Papa och papé fixade en massa (mest papa, för papé var med mig. Tata Cat och Thierry sov jättelänge, så vi fick gå in och väcka dem. Sedan försvann kära papa och papé en liten stund, för det var tvungna att gå och rösta på någon president eller vad det nu var. De var ganska glada att de andra gästerna kom en halvtimme senare än bestämt, för de var inte klara. Klockan elva, som de bestämt, satt papa, papé, tata Cat och jag i mitt rum. Papa satt i kalsongerna och flätade mitt hår. Papé hade i alla fall byxor på sig. Tata Cat var redan färdig. Hon hade en blå klänning som fafoum skulle tyckt om.

Sedan kom alla på en gång: mamie och Rolande, tontoin Eric, Léa och Hugo, tonton Stéphane, tata Laurence, Louise och Jules. Oj, vad mycket kackel det var. Sedan var det dags för min lilla namngivningsceremoni. Papa och papé höll ett litet tal. Sedan skulle papa ge mig en droppe champagne på läppen. Det smakade inte alls gott. Det var faktiskt så äckligt att jag började gråta. Då var det skönt att kunna lägga huvudet mot papés axel. När gudmor Cat också höll ett litet tal, så lyssnade jag inte så mycket. Gudfar Eric stod där också som stöd, men just då var det bara papé som gällde.

En liten stund senare var det full fart igen. Jag lekte med Hugo och Jules, och Louise. När papa och papé skulle sätta in lasagnen i ugnen upptäckte de att vi hade strömavbrott. Precis när Eric och Stephane skulle åka iväg och köpa pizza till barnen kom strömmen tillbaka. papa trodde inte att vi hade köpt tillräckligt med mat, men det blev en massa över. Förstås, sa att Cat, och papé också.

Hugo och Jules fick inte leka med bollen inomhus. Det gjorde de ändå och sköt den så att den träffade en vinflaska som ramlade på induktionshällen, så att ett stort hörn sprack och lossnade. Jag tror att de skämdes ganska så mycket, för de försvann ut till fotbollsplanen i stället.

Jag fick en massa presenter också. Av papa och papé fick jag en rosa pärla som de köpt i Växjö tillsammans med fafoum. Eric hade köpt ett silverarmband med en delfin och en låda med badskum och parfym. Cat och Thierry hade köpt ett halsband med ett guldhjärta som var likadant som det jag fått av fafoum och faffa, så de skall byta det. Av Stéphane och Laurence fick jag en liten handväska och en nattlampa. Mamie hade köpt en necessär med en zebra och så fick jag pengar. Rolande gav mig också pengar.

När Stephane, Laurence, Louise och Jules åkt hem åt vi igen. Jag fick äta lite haricots verts framför teven, för alla ville se vem det var som blev president. Det blev han som alla ville, Macron heter han visst.

Till slut var det bara Cat och Thierry kvar, för de åker hem idag. klockan hann bli ganska mycket, så det var riktigt skönt att gå och lägga sig. Jag somnade nästan direkt …

Påsklov


Hej dagboken,

 

Nu är det ju skola igen, efter två veckors påsklov. Det är jätteroligt, men allra roligast var ju att åka på semester till fafoum och faffa i Sverige. Det känns som längesedan nu, sedan vi tog bilen mitt i natten till Belgien och planet till Danmark, sedan tåget till Alvesta där fafoum och faffa hämtade upp oss. Det var kul att flyga, men nu börjar jag ju bli en riktig globetrotter efter Lanzarote och Växjö. Flygplan och jag är bästisar. Därför är det ju lite oartigt att sova på planet, liksom, fast jag gjorde det ändå när vi flög hem igen. papa och papsen trodde nog att jag skulle slumra i bilen, eller på planet eller på tåget, men tji fick de.

 

Hos fafoum och faffa har jag ett eget rum, utom när Henke, Jennie, Matilda och Kasper kommer dit samtidigt. Då får jag sova med papa och papsen. När vi äter få jag sitta i papsen gamla barnstol. Där har faktiskt nästan alla suttit, fast inte fafoum och faffa, förstås. Under Henkes säng finns en massa lådor med leksaker. Där finns bilar, lego, smurfar, puttekulor. Fafoum har också en massa böcker som papé fick läsa för mig. Egentligen läste han bara två: ”Den lilla blå traktorn” och ”Guldlock och de tre björnarna”.

 

Jag vill gärna hjälpa till, det kan ingen säga någonting annat om. Till exempel ville jag hjälpa fafoum att plocka ur diskmaskinen. Papé tyckte att jag skulle äta färdigt i stället. ”Men jag måste hjälpa faffoum”, sa jag. ”Varför?” frågade papé. ”För att faffoum är lite gammal/ Parce que fafoum est un peu vielle”, svarade jag. De skrattade, men jag fick fortfarande inte hjälpa till …

 

När min gudfamilj också kom var hela min svenska familj samlade i flera dagar. Det var så mysigt. Jag älskar att vara tillsammans! Ibland är det bara svårt att behöva gå och lägga sig. En gång var det jag som bestämde allt. När vi satt och åt sa jag vem som skulle säga vad, och framför allt vem som inte skulle säg det. Tur att tata Jennie filmade alltihop, ifall någon inte skulle tro mig. Alla gjorde precis som jag sa, och ni kan själva se att de tyckte om det.

 

Jag har också visat fafoum och faffa hur man använder deras cross trainer. Jag tror inte att de fatta det innan. Det är sant att det kan vara lite knepigt första gången, men snart kom jag på hur det skulle gå till. fast det förstås, de borde kanske köpa en som var lite större. Den de har är ju i min storlek …

 

En dag var det dags att gå ut och se vad påskharen gömt i trädgården. Fafoum hade hjälpt honom att ordna med påskäggen – det vet jag för jag var med fafoum på Maxi när hon köpte en hel kasse med godis. Jag fick klä ut mig till påskkärring. Fafoum hade en penna som man kunde göra fräknar med och ett förkläde och ett huckle. Papé tog trehundra foton, minst, när jag gick ut i trädgården. Sedan fick jag leta upp mina ägg, för jag fick ett som tata Jennie hjälpt haren med också. Det var massor av choklad, en fin bok om Pelle Kanin, såpbubblor och en bok om en förskoleklass och en fröken som heter Fredrik.

 

På Maxi var vi många gånger. Ibland fick jag köra en egen liten vagn och en gång fick jag åka i en bil som satt fast längst fram på vagnen. Fafoum sa att det var mycket lättare att handla när vi var med. Jag tror att hon menade mig mer än papa och papé, faktiskt, även om hon inte ville säga det rent ut.

 

Fafoum och faffa har en jättefin lekplats. Egentligen kanske den inte är deras, inte bara, för det kommer en del andra barn dit också. Men mest är den deras. Mest min. Den är mycket roligare än att gå på promenad, fast det gjorde vi också några gånger. De hade hyrt en vagn, och en bilbarnstol, till mig. Jag fick låna faffas sandleksaker. Han behövde nog inte dem längre, tror jag, men han kan få leka med dem tills jag kommer och hälsar på nästa gång.

 

När vi åkte hem igen, så tog vi bilen, sedan tåget och till sist flyget. Papa och papé trodde nog att jag skulle sova mycket, det brukar det tro men de brukar också bli förvånande. Jag somnade en stund på planet, för det var sent på kvällen. Då blev jag ledsen när de väckte mig, för jag ville sova längre, men planet hade landat så vi var ju tvungna att gå av. Papé bar mig hela vägen till bagagebandet och sedan till bilen. Där somnade jag igen, för vi hade en bit att åka. När vi var hemma var de tvungna att väcka mig igen. De trodde nog att jag skulle gråta igen, men jag tyckte att det var skönt att komma till mitt rum och mina saker. helst hade jag velat leka en stund där nere, men det var mitt i natten, så papa och papé sa att vi måste sova. Och det gjorde jag, ända till klockan elva nästa dag.

torsdag 23 mars 2017

Jag är en pojke


Hej dagboken,

 

I veckan har papé varit ute och reste. I måndags åkte han till Stockholm. Då fick han flyga precis som vi gjorde när vi åkte till Lanzarote. Det är bra att veta vad man talar när man bloggar som jag gör. Papé ringde på måndagskväll, när han kommit hem från sina kundbesök och innan han skulle ut på någonting annat. ”Nu får vi låta papé gå iväg”, sa papa. ”Vill du prata med mig eller vill du inte prata med mig/ Tu veux me parler ou tu veux pas me parler?” frågade jag då. Jag ville ju prata längre. En liten stund till blev det.

 

I går kom han hem igen. Då låg jag i badet. Papa och jag hörde när han kom upp för trappan, så jag gömde mig bakom en nätpåse som jag använder och tvättar badkaret med när jag badar. ”Jag är kvar i skolan”, sa jag när papé undrade vart jag tagit vägen. När han hittat mig, för det gör han alltid, konstigt nog, så la jag nätpåsen över lisan och sa att jag var en pojke/ Je suis un garçon. ”Har du en liten snopp då?” frågade papé. ”Oui”, sa jag då. Sedan busade vi när han ville pussa mig. Papa gick ned och kokade ett ägg till mig medan papé och jag torkade mig, blåste håret och smetade in kräm. Jag skötte benen, de blev jättemjuka och fina.

måndag 20 mars 2017

Lanzarote

Hej dagboken,

Jag har varit på semester. Det behövde jag verkligen, för jag hade i skolan i flera veckor minst sedan jag hade vinterlov. Egentligen var jag inte trött på skolan, men jag ville ju ut och flyga. Äntligen hade jag fått mitt ID-kort så att papa och papé kunde boka biljetter. Det är papa som bestämmer vart vi skall åka. Han frågar papé som alltid säger ja. Jag säger också ja. Papa och papé är mina kompisar. och mina kärlekar.

Dagen när vi skulle åka gick vi upp jättetidigt, för planet skulle åka jättetidigt och vi var tvungna att vara på flygplatsen flera timmar innan. Papa och papé trodde nog att jag skulle sova i bilen och på planet, men det hade jag ingen alls lust till. Det fanns ju jättemycket saker att titta på. Jag har en egen resväska, en rosa med Snobben på. Den har jag fått av Matilda. Den fick jag dra själv. Jag är jättebra på att dra min egen resväska. Jag försökte lyfta papés väska också, men det är jag inte lika bra på.

När vi kom fram till Lanzarote fick vi ta en buss till hotellet. Sedan fick vi ta en promenad och sätta oss och äta lite innan vi kunde få våra rum. Sedan gick vi och åt lite till, innan det var dags att sova middag. Det var ganska skönt att få vila lite, faktiskt. Jag fick sova i en barnsäng bredvid papa och papé, men sedan satte de in min sängen i badrummet. De sa att det var för att jag skulle sova bättre, men jag undrar om de inte ville kunna läsa när jag lagt mig.

Hotellet var jättestort, fast inte som ett höghus. Det var en massa små hus. Vi fick åka ett litet tåg från receptionen till vårt rum med alla väskor, men sedan kunde vi gå själva. Egentligen var det inte långt när man kunde vägen och inte hade några väskor att bära på. Vi hade en pool precis utanför vårt rum. Där badade vi en massa gånger. Utanför receptionen fanns det tre andra bassänger. En var uppvärmd men de andra var lite kalla. Det gjorde ingenting, vi kunde bada ändå. Lite, lite längre bort fanns där en rund pool som inte var djup. Den var rolig att leka i. Papa och papé lekte med mig nästan hela tiden.

Det fanns en tant eller gubbe som hade en mask på sig, så att hon såg ut som en blomma som hette Daisy. En gång lekte jag i babyklubben. Efter det kom tåget och hämtade upp alla barn och deras föräldrar och körde runt alla små vägar på hotellet. Daisy åkte längst bak och jag längst fram. Jag var rädd för Daisy. Men lite senare, när jag sett Daisy en massa gånger, var jag inte rädd längre. Men jag ville inte krama henne.

Det fanns en sandlåda också, med en massa hinkar och spadar. Sanden var för tor för att göra sandslott, men det var roligt ändå. Nära sanden fanns en bassäng till, med rutschbanor och delfiner. Först ville jag bada där, men när papé tog med mig upp för att visa rutschkanan, så ville jag inte längre. Den lilla runda bassängen var bäst.

På kvällarna åt vi på en restaurang. Ja, det gjorde vi på morgonen och å lunchen också, men på kvällen var det en annan som papa och papé tyckte bättre om. Den var lite mindre och så kunde vi sitta ute på terrassen och äta (men det gjorde vi på den andra restaurangen också). När vi nästan hade ätit färdigt kom Daisy in på restaurangen. Då fick papa och papé säga till att hon inte fick komma ända till mig. "Varför kom hon hit?" frågade jag. "För att hon ville bjuda in dig och alla barnen till sitt disco", svarade de.

Så kom det sig at jag fick gå på disco igen. Och igen. Och igen. Och igen. Och sista kvällen hade de bytt ut discot mot circus. På discot fick vi göra en massa danslekar. Det var jätteroligt. Sedan fick vi dans till lite vanlig musik. En gång kom papé och ville dans med mig. Då tog jag honom i handen och gick av dansgolvet. "Stanna där!" sa jag till honom och gick tillbaka själv ut och dansade. Alltså föräldrar! Fattar de inte att man behöver klara sig själv ibland?

Ibland är det bra att ha dem med sig. Till exempel när man får glass till efterrätt varje dag både till lunch och till middag.

Det fanns ett stort schackspel på marken. Det spelade jag flera ofta och vann varje gång.

Varje kväll innan det var dags att äta middag gick vi till rummet och badade och bytte om. Sedan gick vi till pianobaren och tog en drink. Mm, äppeljuice och oliver. Papa och papé drack sådant som jag inte fick smaka på.

En kväll kom det en massa farbröder till restaurangen och sjöng jättefint. Jag försökte sjunga med. Jag kunde inte riktigt orden, men det var det nog ingen som märkte.

En annan kväll var det karneval. "Karnevaaal", säger papé. En massa tanter och farbröder var utklädda i silver- och guldkostymer. Och så trummade de, jättehögt! Först blev jag lite rädd, men sedan var det roligt.

Några dagar hade papa och papé hyrt en bil. Vi åkte runt och tittade på massor av saker. Första dagen blåste det så att jag ibland fick sitta kvar i bilen för att inte blåsa i havet. Då gick papa och papé varsin gång och tittade. Papa och papé hade tagit med sig kakor som vi kunde äta på i bilen. När papa körde tog jag en kaka i handen för att ge till honom. "Se vad som väntar på dig i min hand/ Regarde ce qui t'attend dans ma mains", sa jag till honom. Det tyckte de visst var gulligt.

När vi skulle åka hem igen fick vi också gå upp lite tidigt, men vi hann i alla fall äta frukost. Sedan kom det lilla tåget och hämtade våra väskor och oss. Sedan kom en liten buss och tog oss till flygplatsen. På bussen satt de två tanterna som vi pratat lite med när vi landade en vecka tidigare. De hette Brigitte och Jocelyne. De var jättesnälla. Vi satt med dem på flyget också. Papa och papé bytte telefonnummer med dem, så vi ska snart träffas igen.

Efter semestern var jag jättetrött. Jag somnade på soffan så fort vi kommit hem. Sedan sov jag tolv timmar på natten innan det var dags att gå i skolan. Fast det var bara en dag, för det var fredag, och vi var på utflykt med picknick i Luxemburg. Sedan var jag trött igen. Tur att det var helg, så att man kunde vila upp sig då ;-)

måndag 6 mars 2017

Disco


Hej dagboken,

 

I lördags var det karneval på skolan. Då fick alla klä ut sig. Jag var prinsessa. Tonton Eric gav ju mig en Askungeklänning när jag fyllde år. Papa var där innan och hjälpte till att göra i ordning, sedan kom papé och jag. Det var jättemånga barn och vuxna. Först fick vi gå i ett tåg och visa upp oss för de vuxna. Mélanie gick först och klappade och försökte få igång oss. Sedan var det disco. Då fick alla dansa. Det var mörkt i rummet, för persiennerna var neddragna. En discolampa blinkade från ena hörnet. Joris bjöd upp mig och dansade. Sedan kom Nathan och ville att vi skulle gå och titta på discoljuset tillsammans. Rose ville också dans med Joris. Jag gillar både Joris och Nathan. Sedan fixade papé en crêpe med Nutella  - mums. Papé hämtade en sked så att jag kunde skrapa bort Nutellan och äta den, så fick papé äta crêpen.

På kvällen kom tata Sandie och hälsade på. Då fick jag ett hårband med prinsesshatt på. Den kanske jag kan använda en annan gång.

 

Jag brukar fråga papé vad han har gjort på jobbet på dagarna. Vad har du gjort? Vem har du pratat med? Har du pratat med tannaz? Med Birte? Med Ben? brukar jag undra. Sedan brukar jag fråga om Tannaz är en flicka och om hon har en snippa, och om Ben är en pojke och om han har en snopp. Sedan frågar jag om Birte är en pojke. ”Nej”, säger papé. ”Det är en flicka.” ”Har hon en snopp?” ”Neeej”, säger papé, ”det är ju en flicka.” ”Nej”, säger jag.”Jo”, säger papé. ”Du ljuger”, säger jag då. Då skrattar han. Häromdagen tog jag papé i hakan och sa att han var en lögnerska/ menteuse. Då skrattade han ännu mer.

 

Ibland vill jag inte gå och lägga mig. Då försöker jag att hitta på saker som håller papa och papé kvar. Men de är svårflörtade, faktiskt. Papa har sagt att jag får tre kramar var från honom och papé, sedan får jag sova. För det mesta går det bra. På morgon vill jag gärna komma och lägga mig i deras säng en stund. Papa och papé säger att vi inte sover då. Lite rätt har han faktiskt. Jag sover inte då, men ibland kanske man har sovit färdig halv sju …