Lanzarote

Hej dagboken,

Jag har varit på semester. Det behövde jag verkligen, för jag hade i skolan i flera veckor minst sedan jag hade vinterlov. Egentligen var jag inte trött på skolan, men jag ville ju ut och flyga. Äntligen hade jag fått mitt ID-kort så att papa och papé kunde boka biljetter. Det är papa som bestämmer vart vi skall åka. Han frågar papé som alltid säger ja. Jag säger också ja. Papa och papé är mina kompisar. och mina kärlekar.

Dagen när vi skulle åka gick vi upp jättetidigt, för planet skulle åka jättetidigt och vi var tvungna att vara på flygplatsen flera timmar innan. Papa och papé trodde nog att jag skulle sova i bilen och på planet, men det hade jag ingen alls lust till. Det fanns ju jättemycket saker att titta på. Jag har en egen resväska, en rosa med Snobben på. Den har jag fått av Matilda. Den fick jag dra själv. Jag är jättebra på att dra min egen resväska. Jag försökte lyfta papés väska också, men det är jag inte lika bra på.

När vi kom fram till Lanzarote fick vi ta en buss till hotellet. Sedan fick vi ta en promenad och sätta oss och äta lite innan vi kunde få våra rum. Sedan gick vi och åt lite till, innan det var dags att sova middag. Det var ganska skönt att få vila lite, faktiskt. Jag fick sova i en barnsäng bredvid papa och papé, men sedan satte de in min sängen i badrummet. De sa att det var för att jag skulle sova bättre, men jag undrar om de inte ville kunna läsa när jag lagt mig.

Hotellet var jättestort, fast inte som ett höghus. Det var en massa små hus. Vi fick åka ett litet tåg från receptionen till vårt rum med alla väskor, men sedan kunde vi gå själva. Egentligen var det inte långt när man kunde vägen och inte hade några väskor att bära på. Vi hade en pool precis utanför vårt rum. Där badade vi en massa gånger. Utanför receptionen fanns det tre andra bassänger. En var uppvärmd men de andra var lite kalla. Det gjorde ingenting, vi kunde bada ändå. Lite, lite längre bort fanns där en rund pool som inte var djup. Den var rolig att leka i. Papa och papé lekte med mig nästan hela tiden.

Det fanns en tant eller gubbe som hade en mask på sig, så att hon såg ut som en blomma som hette Daisy. En gång lekte jag i babyklubben. Efter det kom tåget och hämtade upp alla barn och deras föräldrar och körde runt alla små vägar på hotellet. Daisy åkte längst bak och jag längst fram. Jag var rädd för Daisy. Men lite senare, när jag sett Daisy en massa gånger, var jag inte rädd längre. Men jag ville inte krama henne.

Det fanns en sandlåda också, med en massa hinkar och spadar. Sanden var för tor för att göra sandslott, men det var roligt ändå. Nära sanden fanns en bassäng till, med rutschbanor och delfiner. Först ville jag bada där, men när papé tog med mig upp för att visa rutschkanan, så ville jag inte längre. Den lilla runda bassängen var bäst.

På kvällarna åt vi på en restaurang. Ja, det gjorde vi på morgonen och å lunchen också, men på kvällen var det en annan som papa och papé tyckte bättre om. Den var lite mindre och så kunde vi sitta ute på terrassen och äta (men det gjorde vi på den andra restaurangen också). När vi nästan hade ätit färdigt kom Daisy in på restaurangen. Då fick papa och papé säga till att hon inte fick komma ända till mig. "Varför kom hon hit?" frågade jag. "För att hon ville bjuda in dig och alla barnen till sitt disco", svarade de.

Så kom det sig at jag fick gå på disco igen. Och igen. Och igen. Och igen. Och sista kvällen hade de bytt ut discot mot circus. På discot fick vi göra en massa danslekar. Det var jätteroligt. Sedan fick vi dans till lite vanlig musik. En gång kom papé och ville dans med mig. Då tog jag honom i handen och gick av dansgolvet. "Stanna där!" sa jag till honom och gick tillbaka själv ut och dansade. Alltså föräldrar! Fattar de inte att man behöver klara sig själv ibland?

Ibland är det bra att ha dem med sig. Till exempel när man får glass till efterrätt varje dag både till lunch och till middag.

Det fanns ett stort schackspel på marken. Det spelade jag flera ofta och vann varje gång.

Varje kväll innan det var dags att äta middag gick vi till rummet och badade och bytte om. Sedan gick vi till pianobaren och tog en drink. Mm, äppeljuice och oliver. Papa och papé drack sådant som jag inte fick smaka på.

En kväll kom det en massa farbröder till restaurangen och sjöng jättefint. Jag försökte sjunga med. Jag kunde inte riktigt orden, men det var det nog ingen som märkte.

En annan kväll var det karneval. "Karnevaaal", säger papé. En massa tanter och farbröder var utklädda i silver- och guldkostymer. Och så trummade de, jättehögt! Först blev jag lite rädd, men sedan var det roligt.

Några dagar hade papa och papé hyrt en bil. Vi åkte runt och tittade på massor av saker. Första dagen blåste det så att jag ibland fick sitta kvar i bilen för att inte blåsa i havet. Då gick papa och papé varsin gång och tittade. Papa och papé hade tagit med sig kakor som vi kunde äta på i bilen. När papa körde tog jag en kaka i handen för att ge till honom. "Se vad som väntar på dig i min hand/ Regarde ce qui t'attend dans ma mains", sa jag till honom. Det tyckte de visst var gulligt.

När vi skulle åka hem igen fick vi också gå upp lite tidigt, men vi hann i alla fall äta frukost. Sedan kom det lilla tåget och hämtade våra väskor och oss. Sedan kom en liten buss och tog oss till flygplatsen. På bussen satt de två tanterna som vi pratat lite med när vi landade en vecka tidigare. De hette Brigitte och Jocelyne. De var jättesnälla. Vi satt med dem på flyget också. Papa och papé bytte telefonnummer med dem, så vi ska snart träffas igen.

Efter semestern var jag jättetrött. Jag somnade på soffan så fort vi kommit hem. Sedan sov jag tolv timmar på natten innan det var dags att gå i skolan. Fast det var bara en dag, för det var fredag, och vi var på utflykt med picknick i Luxemburg. Sedan var jag trött igen. Tur att det var helg, så att man kunde vila upp sig då ;-)