söndag 7 maj 2017

Påsklov


Hej dagboken,

 

Nu är det ju skola igen, efter två veckors påsklov. Det är jätteroligt, men allra roligast var ju att åka på semester till fafoum och faffa i Sverige. Det känns som längesedan nu, sedan vi tog bilen mitt i natten till Belgien och planet till Danmark, sedan tåget till Alvesta där fafoum och faffa hämtade upp oss. Det var kul att flyga, men nu börjar jag ju bli en riktig globetrotter efter Lanzarote och Växjö. Flygplan och jag är bästisar. Därför är det ju lite oartigt att sova på planet, liksom, fast jag gjorde det ändå när vi flög hem igen. papa och papsen trodde nog att jag skulle slumra i bilen, eller på planet eller på tåget, men tji fick de.

 

Hos fafoum och faffa har jag ett eget rum, utom när Henke, Jennie, Matilda och Kasper kommer dit samtidigt. Då får jag sova med papa och papsen. När vi äter få jag sitta i papsen gamla barnstol. Där har faktiskt nästan alla suttit, fast inte fafoum och faffa, förstås. Under Henkes säng finns en massa lådor med leksaker. Där finns bilar, lego, smurfar, puttekulor. Fafoum har också en massa böcker som papé fick läsa för mig. Egentligen läste han bara två: ”Den lilla blå traktorn” och ”Guldlock och de tre björnarna”.

 

Jag vill gärna hjälpa till, det kan ingen säga någonting annat om. Till exempel ville jag hjälpa fafoum att plocka ur diskmaskinen. Papé tyckte att jag skulle äta färdigt i stället. ”Men jag måste hjälpa faffoum”, sa jag. ”Varför?” frågade papé. ”För att faffoum är lite gammal/ Parce que fafoum est un peu vielle”, svarade jag. De skrattade, men jag fick fortfarande inte hjälpa till …

 

När min gudfamilj också kom var hela min svenska familj samlade i flera dagar. Det var så mysigt. Jag älskar att vara tillsammans! Ibland är det bara svårt att behöva gå och lägga sig. En gång var det jag som bestämde allt. När vi satt och åt sa jag vem som skulle säga vad, och framför allt vem som inte skulle säg det. Tur att tata Jennie filmade alltihop, ifall någon inte skulle tro mig. Alla gjorde precis som jag sa, och ni kan själva se att de tyckte om det.

 

Jag har också visat fafoum och faffa hur man använder deras cross trainer. Jag tror inte att de fatta det innan. Det är sant att det kan vara lite knepigt första gången, men snart kom jag på hur det skulle gå till. fast det förstås, de borde kanske köpa en som var lite större. Den de har är ju i min storlek …

 

En dag var det dags att gå ut och se vad påskharen gömt i trädgården. Fafoum hade hjälpt honom att ordna med påskäggen – det vet jag för jag var med fafoum på Maxi när hon köpte en hel kasse med godis. Jag fick klä ut mig till påskkärring. Fafoum hade en penna som man kunde göra fräknar med och ett förkläde och ett huckle. Papé tog trehundra foton, minst, när jag gick ut i trädgården. Sedan fick jag leta upp mina ägg, för jag fick ett som tata Jennie hjälpt haren med också. Det var massor av choklad, en fin bok om Pelle Kanin, såpbubblor och en bok om en förskoleklass och en fröken som heter Fredrik.

 

På Maxi var vi många gånger. Ibland fick jag köra en egen liten vagn och en gång fick jag åka i en bil som satt fast längst fram på vagnen. Fafoum sa att det var mycket lättare att handla när vi var med. Jag tror att hon menade mig mer än papa och papé, faktiskt, även om hon inte ville säga det rent ut.

 

Fafoum och faffa har en jättefin lekplats. Egentligen kanske den inte är deras, inte bara, för det kommer en del andra barn dit också. Men mest är den deras. Mest min. Den är mycket roligare än att gå på promenad, fast det gjorde vi också några gånger. De hade hyrt en vagn, och en bilbarnstol, till mig. Jag fick låna faffas sandleksaker. Han behövde nog inte dem längre, tror jag, men han kan få leka med dem tills jag kommer och hälsar på nästa gång.

 

När vi åkte hem igen, så tog vi bilen, sedan tåget och till sist flyget. Papa och papé trodde nog att jag skulle sova mycket, det brukar det tro men de brukar också bli förvånande. Jag somnade en stund på planet, för det var sent på kvällen. Då blev jag ledsen när de väckte mig, för jag ville sova längre, men planet hade landat så vi var ju tvungna att gå av. Papé bar mig hela vägen till bagagebandet och sedan till bilen. Där somnade jag igen, för vi hade en bit att åka. När vi var hemma var de tvungna att väcka mig igen. De trodde nog att jag skulle gråta igen, men jag tyckte att det var skönt att komma till mitt rum och mina saker. helst hade jag velat leka en stund där nere, men det var mitt i natten, så papa och papé sa att vi måste sova. Och det gjorde jag, ända till klockan elva nästa dag.

torsdag 23 mars 2017

Jag är en pojke


Hej dagboken,

 

I veckan har papé varit ute och reste. I måndags åkte han till Stockholm. Då fick han flyga precis som vi gjorde när vi åkte till Lanzarote. Det är bra att veta vad man talar när man bloggar som jag gör. Papé ringde på måndagskväll, när han kommit hem från sina kundbesök och innan han skulle ut på någonting annat. ”Nu får vi låta papé gå iväg”, sa papa. ”Vill du prata med mig eller vill du inte prata med mig/ Tu veux me parler ou tu veux pas me parler?” frågade jag då. Jag ville ju prata längre. En liten stund till blev det.

 

I går kom han hem igen. Då låg jag i badet. Papa och jag hörde när han kom upp för trappan, så jag gömde mig bakom en nätpåse som jag använder och tvättar badkaret med när jag badar. ”Jag är kvar i skolan”, sa jag när papé undrade vart jag tagit vägen. När han hittat mig, för det gör han alltid, konstigt nog, så la jag nätpåsen över lisan och sa att jag var en pojke/ Je suis un garçon. ”Har du en liten snopp då?” frågade papé. ”Oui”, sa jag då. Sedan busade vi när han ville pussa mig. Papa gick ned och kokade ett ägg till mig medan papé och jag torkade mig, blåste håret och smetade in kräm. Jag skötte benen, de blev jättemjuka och fina.

måndag 20 mars 2017

Lanzarote

Hej dagboken,

Jag har varit på semester. Det behövde jag verkligen, för jag hade i skolan i flera veckor minst sedan jag hade vinterlov. Egentligen var jag inte trött på skolan, men jag ville ju ut och flyga. Äntligen hade jag fått mitt ID-kort så att papa och papé kunde boka biljetter. Det är papa som bestämmer vart vi skall åka. Han frågar papé som alltid säger ja. Jag säger också ja. Papa och papé är mina kompisar. och mina kärlekar.

Dagen när vi skulle åka gick vi upp jättetidigt, för planet skulle åka jättetidigt och vi var tvungna att vara på flygplatsen flera timmar innan. Papa och papé trodde nog att jag skulle sova i bilen och på planet, men det hade jag ingen alls lust till. Det fanns ju jättemycket saker att titta på. Jag har en egen resväska, en rosa med Snobben på. Den har jag fått av Matilda. Den fick jag dra själv. Jag är jättebra på att dra min egen resväska. Jag försökte lyfta papés väska också, men det är jag inte lika bra på.

När vi kom fram till Lanzarote fick vi ta en buss till hotellet. Sedan fick vi ta en promenad och sätta oss och äta lite innan vi kunde få våra rum. Sedan gick vi och åt lite till, innan det var dags att sova middag. Det var ganska skönt att få vila lite, faktiskt. Jag fick sova i en barnsäng bredvid papa och papé, men sedan satte de in min sängen i badrummet. De sa att det var för att jag skulle sova bättre, men jag undrar om de inte ville kunna läsa när jag lagt mig.

Hotellet var jättestort, fast inte som ett höghus. Det var en massa små hus. Vi fick åka ett litet tåg från receptionen till vårt rum med alla väskor, men sedan kunde vi gå själva. Egentligen var det inte långt när man kunde vägen och inte hade några väskor att bära på. Vi hade en pool precis utanför vårt rum. Där badade vi en massa gånger. Utanför receptionen fanns det tre andra bassänger. En var uppvärmd men de andra var lite kalla. Det gjorde ingenting, vi kunde bada ändå. Lite, lite längre bort fanns där en rund pool som inte var djup. Den var rolig att leka i. Papa och papé lekte med mig nästan hela tiden.

Det fanns en tant eller gubbe som hade en mask på sig, så att hon såg ut som en blomma som hette Daisy. En gång lekte jag i babyklubben. Efter det kom tåget och hämtade upp alla barn och deras föräldrar och körde runt alla små vägar på hotellet. Daisy åkte längst bak och jag längst fram. Jag var rädd för Daisy. Men lite senare, när jag sett Daisy en massa gånger, var jag inte rädd längre. Men jag ville inte krama henne.

Det fanns en sandlåda också, med en massa hinkar och spadar. Sanden var för tor för att göra sandslott, men det var roligt ändå. Nära sanden fanns en bassäng till, med rutschbanor och delfiner. Först ville jag bada där, men när papé tog med mig upp för att visa rutschkanan, så ville jag inte längre. Den lilla runda bassängen var bäst.

På kvällarna åt vi på en restaurang. Ja, det gjorde vi på morgonen och å lunchen också, men på kvällen var det en annan som papa och papé tyckte bättre om. Den var lite mindre och så kunde vi sitta ute på terrassen och äta (men det gjorde vi på den andra restaurangen också). När vi nästan hade ätit färdigt kom Daisy in på restaurangen. Då fick papa och papé säga till att hon inte fick komma ända till mig. "Varför kom hon hit?" frågade jag. "För att hon ville bjuda in dig och alla barnen till sitt disco", svarade de.

Så kom det sig at jag fick gå på disco igen. Och igen. Och igen. Och igen. Och sista kvällen hade de bytt ut discot mot circus. På discot fick vi göra en massa danslekar. Det var jätteroligt. Sedan fick vi dans till lite vanlig musik. En gång kom papé och ville dans med mig. Då tog jag honom i handen och gick av dansgolvet. "Stanna där!" sa jag till honom och gick tillbaka själv ut och dansade. Alltså föräldrar! Fattar de inte att man behöver klara sig själv ibland?

Ibland är det bra att ha dem med sig. Till exempel när man får glass till efterrätt varje dag både till lunch och till middag.

Det fanns ett stort schackspel på marken. Det spelade jag flera ofta och vann varje gång.

Varje kväll innan det var dags att äta middag gick vi till rummet och badade och bytte om. Sedan gick vi till pianobaren och tog en drink. Mm, äppeljuice och oliver. Papa och papé drack sådant som jag inte fick smaka på.

En kväll kom det en massa farbröder till restaurangen och sjöng jättefint. Jag försökte sjunga med. Jag kunde inte riktigt orden, men det var det nog ingen som märkte.

En annan kväll var det karneval. "Karnevaaal", säger papé. En massa tanter och farbröder var utklädda i silver- och guldkostymer. Och så trummade de, jättehögt! Först blev jag lite rädd, men sedan var det roligt.

Några dagar hade papa och papé hyrt en bil. Vi åkte runt och tittade på massor av saker. Första dagen blåste det så att jag ibland fick sitta kvar i bilen för att inte blåsa i havet. Då gick papa och papé varsin gång och tittade. Papa och papé hade tagit med sig kakor som vi kunde äta på i bilen. När papa körde tog jag en kaka i handen för att ge till honom. "Se vad som väntar på dig i min hand/ Regarde ce qui t'attend dans ma mains", sa jag till honom. Det tyckte de visst var gulligt.

När vi skulle åka hem igen fick vi också gå upp lite tidigt, men vi hann i alla fall äta frukost. Sedan kom det lilla tåget och hämtade våra väskor och oss. Sedan kom en liten buss och tog oss till flygplatsen. På bussen satt de två tanterna som vi pratat lite med när vi landade en vecka tidigare. De hette Brigitte och Jocelyne. De var jättesnälla. Vi satt med dem på flyget också. Papa och papé bytte telefonnummer med dem, så vi ska snart träffas igen.

Efter semestern var jag jättetrött. Jag somnade på soffan så fort vi kommit hem. Sedan sov jag tolv timmar på natten innan det var dags att gå i skolan. Fast det var bara en dag, för det var fredag, och vi var på utflykt med picknick i Luxemburg. Sedan var jag trött igen. Tur att det var helg, så att man kunde vila upp sig då ;-)

måndag 6 mars 2017

Disco


Hej dagboken,

 

I lördags var det karneval på skolan. Då fick alla klä ut sig. Jag var prinsessa. Tonton Eric gav ju mig en Askungeklänning när jag fyllde år. Papa var där innan och hjälpte till att göra i ordning, sedan kom papé och jag. Det var jättemånga barn och vuxna. Först fick vi gå i ett tåg och visa upp oss för de vuxna. Mélanie gick först och klappade och försökte få igång oss. Sedan var det disco. Då fick alla dansa. Det var mörkt i rummet, för persiennerna var neddragna. En discolampa blinkade från ena hörnet. Joris bjöd upp mig och dansade. Sedan kom Nathan och ville att vi skulle gå och titta på discoljuset tillsammans. Rose ville också dans med Joris. Jag gillar både Joris och Nathan. Sedan fixade papé en crêpe med Nutella  - mums. Papé hämtade en sked så att jag kunde skrapa bort Nutellan och äta den, så fick papé äta crêpen.

På kvällen kom tata Sandie och hälsade på. Då fick jag ett hårband med prinsesshatt på. Den kanske jag kan använda en annan gång.

 

Jag brukar fråga papé vad han har gjort på jobbet på dagarna. Vad har du gjort? Vem har du pratat med? Har du pratat med tannaz? Med Birte? Med Ben? brukar jag undra. Sedan brukar jag fråga om Tannaz är en flicka och om hon har en snippa, och om Ben är en pojke och om han har en snopp. Sedan frågar jag om Birte är en pojke. ”Nej”, säger papé. ”Det är en flicka.” ”Har hon en snopp?” ”Neeej”, säger papé, ”det är ju en flicka.” ”Nej”, säger jag.”Jo”, säger papé. ”Du ljuger”, säger jag då. Då skrattar han. Häromdagen tog jag papé i hakan och sa att han var en lögnerska/ menteuse. Då skrattade han ännu mer.

 

Ibland vill jag inte gå och lägga mig. Då försöker jag att hitta på saker som håller papa och papé kvar. Men de är svårflörtade, faktiskt. Papa har sagt att jag får tre kramar var från honom och papé, sedan får jag sova. För det mesta går det bra. På morgon vill jag gärna komma och lägga mig i deras säng en stund. Papa och papé säger att vi inte sover då. Lite rätt har han faktiskt. Jag sover inte då, men ibland kanske man har sovit färdig halv sju …

söndag 12 februari 2017

Återförening

Hej dagboken,

I går hade jag varit med papa hos mamie en hel vecka. Det har varit jättekul. Det var inte så mycket snö, men en gång tog papa med mig upp i bergen så att jag fick åka pulka, de var jätteroligt. Annars har jag fått leka med en sax för barn,  att jag har kunnat klippa sönder massor av papper. Det gillar jag.

I går kom papsen för att hämta hem oss. Vi hade precis varit på stan och åkt karusell när papsen mötte oss på vägen. "Pape", ropade jag. "Maia", svarade han. Och så sprang vi emot varandra och jag hoppad e upp i papsens armar. Jag är glad att du är här/ Je suis contente que tu sois la, sa jag når vi kommit hem till mamie.

På kvällen var det dags att duscha. Papa och papsen var båda mig mig i duschen. När de var klara och ville torka mig sa jag att jag inte var färdig. "Jag har inte tvättat mitt födelsemärke", sa jag. Ganska bra ursäkt för att fortsätta en stund till, tyckte jag.

Jag har förresten kommit på att jag gillar rugby, i alla fall att titta på,  teve.

I dag klippte papa håret på papsen. "Tu se beau comme ca/ Du är snygg så", sa jag till honom, för det var han ju.

Nät vi kommit hem till Hagen i dag, lekte papsen och jag medan papa packade upp alla väskor. Vi låtsades att jag inte var hemma, så papsen ringde mig med min telefon. "Var är du?" frågade papsen. "À la déchetterie/ På tippen", svarade jag. Varför inte, typ?

måndag 6 februari 2017

Stora klipp


Hej dagboken,

 

Förra veckan var det min tur att bli klippt av papa. När jag badat fick jag stå på en handduk i badrummet. Papé höll om mig och såg till att jag höll huvudet åt rätt håll och att jag inte blev kall, för jag hade tagit på mig kläderna ännu. Jag bytte inte frisyr. Jag tycker om mitt hår som det är, fast det är lite roligt att klippa sig.

 

I lördags var det tandläkarpremiär för mig. Papa har en kund som heter Aline som är tandläkare. Jag fick sitta i en stor stol med en liten grön haklapp på mig. Aline tittade in i munnen med en liten spegel. Jag fick gapa stort. Inga hål! men så borstar jag också tänderna varje morgon och kväll, och papa eller papé hjälper till och borstar det sista.

 

Sedan åkte vi till mamie. Hon fyllde år. Hon hade bakat en chokladkaka, men hon hade inte satt några ljus på den. Det tyckte jag att hon skulle göra, så hon hämtade det. Jag fick blåsa tillsammans med mamie. På önsdagen gick vi ut på en liten promenad, så att jag fick åka karusell, men sedan började det regna så blev alldeles blöta innan vi kom hem.

 

Papé var tvungen att åka hem och jobba, men han kommer tillbaka och hämtar oss nästa helg. Han får sova helt själv i vårt hus. Jag tänkte ge honom en gosedjur att ta med sig, men han sa att han ju hade alla mina gosedjur i huset. Jag har ju bara tagit med mig Kanin och Nalle till mamie. Då sa jag att han kunde ta Groda och ha i sin säng, så att han skulle sova bättre.

onsdag 1 februari 2017

Läxor, middag och fåglar


Hej dagboken,

 

I går hade jag fixat middagen när papé kom hem. Jag hade kokat en liten gryta och lagt upp allt på en bricka med sallad och en purjolök, och ett glas. Han blev jätteglad. jag frågade om han skulle träna i dag. Det skulle han. Då lovade jag att packa ned en pepparkaka i en plastask som han kunde ta med sig och äta efteråt.

 

I söndags pratade vi med faffoum och faffa på skype. Efter ett tag kunde jag inte prata längre, för jag var tvungen att göra mina läxor. Det är väldigt mycket läxor i skolan.

 

I går flög det in en fågel i vår fönsterruta. Det blev en jättehög smäll. jag blev rädd och grät, men papa sa att det inte var farligt. Sedan gick ut och frågade hur det var med den. Den var stor. Papa sa att det var en hök. Den satt på altanen och såg trött ut. När papa kom ut flög den upp och satte sig i granen. Vi berättade för papé när han kom hem och papa visade en bild. Jag frågade papé varför fågeln flög in i vårt fönster. ”För att den inte såg glaset”, sa papé. ”Varför då”, frågade jag. ”För att glaset är genomskinligt”, sa papé. ”Varför då”, undrade jag. Han trodde nog att jag inte förstod, kanske för att jag frågade femton gånger, men då visade han mig ett glas som man dricker ur, vad genomskinligt betyder. Jag kanske fattade, men jag frågade några gånger till. Bara för att, liksom. Ibland svarade förresten papé ”därför” när jag frågade ”varför”. ”Du har sagt att ’därför’ inte är ett svar, sa jag då. Det hade han inget svar på.