Grönare

Hej dagboken,

Papsen säger att jag tror att nästa sak alltid är bättre, bara för att när han bär mig och jag pekar på någonting, och han tar mig till den saken, så hinner jag nästan inte röra vid den saken innan jag pekar på nästa. Han har visst inte fattat att jag fattar otroligt snabbt. Jag behöver faktiskt bara snudda vid en grej, och sedan vet jag ju vad det är. Jag har nog faktiskt väldigt snabbt att lära mig saker, det skall bli så skoj att börja skolan. Undrar just om jag redan kan allt när jag kommer dit?

I dag har jag också tränat lite på min sångarkarriär. Inte så mycket sången just, men stilen. Jag kan sitta på knä och sedan lägga mig rakt bakåt, på fötterna. Ändå har jag ju så små fötter, inte ens storlek arton, tänk vad det skall gå bra när de har vuxit till sig.

I dag har det regnat hela dageb, så vi kom inte ut på promenad. I stället har vi lekt en massa inomhus. Det går lika bra, tycker jag. Både på min matta och i soffan. Det är faktiskt mysigt att sitta, stå och slänga sig fram och tillbaka innaför papa eller papsen, mot ryggstödet, när de sitter och lutar sig mot arnstödet. Dö kan jag göra vad jag vill och de slipper oroa sig för att jag skall ramla ned. Det skulle jag ju inte göra ändå, men om de nu känner sig bättre, så får jag väl spela med.

Jag har också tränat på att prata som en kossa. Till och med när vi skypade med farmor och farfar fixk jag visat dem. Mää, säger kossan. Både på svenska och franska, som sagt.

Små fötter

Hej dagboken,

I går kom både papa och papsen och hämtade mig tillsammans på "Tomtarna på slottet". Det var första gången på mitt nya dagis. Vi tog en promenad i Rodemack innan vi åkte hem för fredagsmys. Jag hade gått upp klockan sju och inte sovit så mycket middag, så mitt mys tog slut innan klockan var åtta, sedan sov jag hela natten till åtta i morse.

I dag har vi varit och tittat på kläder till mig. Papa och papsen frågade mig inte ens vad jag ville ha, men jag tänker att det kanske är en present, för om en vecka fyller jag år, ett helt år, faktiskt. Vi var också inne i två butiker och provade skor till mig. Papsen sa till tanten att de aldrig köpt skor till mig innan, så de visste inte riktigt hur stora skor de skulle köpa. Tur att de inte frågade mig, för jag visste inte heller. Tanten sa att man skall kunna få in fingret i skon bredvid min fot, men bara precis, inte så att man kan röra fingret en massa. Den minsta storleken de har heter 18. Tanten mätte min fot och sa att jag inte riktigt hade 18 ännu, så att det var bäst om vi väntade lite. Men bara lite, för jag har nog i alla fall 17 och då är det ju inte långt kvar.

Jag är lite förkyld, faktiskt, men bara lite lite snuvig och hostig på morgonen och kvällen, men annars är det ingen fara. Papa är också lite förkyld och papsen säger att han håller på att mota bort sin i dörren. Vi får väl se om han lyckas. Papsen sa i alla fall att i går, så tyckte han att jag harklade mig i stället för att bara hosta, och i morse tyckte han att jag fräste lite, så att han lättare kunde få ut det lilla snoret i min näsa. Nu måste jag bara träna lite på det. Papa körde sin slang i morse och sög ut det värsta morgonsnoret. Det gillade jag inte, men jag grät bara lite i slutet och då kunde papsen ta upp mig i famnen.

När jag är ute nu förresten, och det är kallt, för på morgonen är det bara tio grader ungefär, så har jag en ny overall. Egentligen är den inte helt ny, för jag fick den av mina sysslingar Chanel och Claudia i våras. Jag fick faktiskt två, en som var lite mindre och den har jag nog vuxit ur nu, och den här som är större. Den passar jättebra och är himla varm och go'.

På måndag skall papsen till Paris igen. Då skall han hämta papas och hans ringar, som de gjort om så att det finns en liten ring med mitt namn också. Det blir nog jättefint och så mysigt att hela familjen är med i deras ringar. När jag blir större kanske jag också kan få en ring. Annars beställer jag nog en själv och ber att de skickar en räkning till papsen, han tycker ju om att betala dem, fniss, fniss.

Papsen är hemma igen

Hej dagboken,

I går kom papsen hem igen. Han hade varit i London i två dagar. Han kom hem precis innan jag skulle lägga mig, så jag hann vara i hans famn i fem minuter.

Innan dess hade jag varit på dagis. Då kom det en musikant som spelade för oss. Det var jättefint, men alla de andra barnen grät. Jag fattar inte varför. Kanske är det för att papsen spelar mycket musik för mig och kanske de andra barnens föräldrar inte för det?

I dag när papsen kom hem lekte vi lite på mitt rum, sedan med papa också i deras säng. Sedan var det dags att bada. Eftersom papsen kanske var lite trött efter sitt resande, tänkte jag att jag skulle vara lite lugnare i badet än jag har varit på ett tag. Jag satt och lekte med mina leksaker hela tiden, ända tills jag ville gå upp. Då reste jag mig som jag brukar så att papsen kunde ta upp mig. Nästan lite för enkelt för honom, faktiskt. Undrar om det kan fortsätta så? Vi får se nästa bad.

Vriden tunga

Hej dagboken,

I dag har jag visat papa och papsen att jag kan vrida tungan. Faktum är att jag vrider den mest hela tiden, så att jag håller den på sidan. Det är lite roligt, faktiskt, att man kan göra så många saker.

En sak fattar jag inte. Papa och papsen envisas med att ha ett gäng blöjor, alltså sådana som jag inte använt ännu, i en slags skål som hänger på skötbordet. Vad skall det vara bra för? Jag brukar ta och slänga ned dem på golvet det första jag gör (blöjorna alltså, inte papa och papsen) och tänker att de skall förstå (papa och papsen alltså, inte blöjorna), men det verkar gara hopplöst. Sen bara lägger tillbaka dem i skålen igen och låtsas som ingenting. Märkligt!

För att en oinsatt läsare inte skall tro att jag bara kastar ned, så vill jag påpeka att jag i min lekhagei dag provade motsatsen, nämligen att lägga klossar i en ask, i stället för att bara slänga ut dem. Det var inte riktigt lika roligt, men det kanske är en erfarenhet som man måste lära sig att tycka om?

Papsen kunde i dag också konstatera att man kan se min första tand, den som han känt så länge. Den syns visst inte så mycket, men spetsen har i alla fall trängt igenom.

I dag har jag också tränat på att säga "pappa". Jag har faktiskt sagt den minst hundra gånger. Det roligaste är att både papa och papsen blir så glada. Jag har bestämt att jag kallar dem samma sak, det blir enklast så.

Och så har jag gjort en riktig slängkyss. Med handen för munnen pussade jag mot papsen flera gånger. Jag har inte riktigt fattat varför man skall vifta med handen när man gör det, det känns liksom bättre att hålla kvar handen mot munnen medan man pussar. Jag tror att jag gör som jag vill, ett tag till i alla fall, sedan får vi se.

Promenad i Rodemack

Hej dagboken,

I går var jag på dagis hela dagen. På förmiddagen var vi ute på promenad. Då åker vi sex barn i en vagn, det är jätteroligt. Så roligt att jag glömde att sova middag. På eftermiddagen sov jag lite, men inte så mycket ändå. Jag hade i alla fall en jättebra dag. Papsen fick min första räkning från dagiset. Det tyckte han var kul och det är ju bra om jag kan göra honom glad på det sättet, för det kommer nog många fler räkningar under många år när jag växer upp. Tänk vad lycklig han skall hinna bli med allt han skall betala.

När papsen kom och hämtade mig på dagis var jag lite runt hörnet, så jag såg honom inte när han kom, men så fort han hälsade på alla tanterna hörde jag honom så att jag kunde tala om för hon som höll mig att vi skulle gå och möta honom. Med mitt lilla finger kunde jag visa henne vart vi skulle gå, ifall hon inte fattat, man vet ju aldrig. När jag sedan fick syn på honom log jag så att hela ansiktet lös.

På kvällen var jag faktiskt trött, och det var väl inte så konstigt när jag nästan inte sovit middag, och så hade jag ju gått upp klockan sju också. Jag somnade gott och vaknade bara en gång och grät för att jag inte kunde hitta nappen, men jag sov nästan tolv timmar. Oj, vad skönt det var.

På knä

Hej dagboken,

I dag har jag varit ute och promenerat med papa. Vi träffade på en bonde med en ko. Kossan skulle föda en kalv vilken dag som helst, spännande. Undrar om jag får se den lilla kalven.

När jag badat och papsen skulle torka mig, så skulle han förstås lägga mig på mageb för att torka ryggen. Men, det var ju mycket roligare att stå upp. Jag ställde mig på knäna, det har jag inte gjort förut. Det var ju riktigt käckt, får nog fortsätta med det emellanåt. 

Innan det var dags att äta kvällsmat gick papsen omkring med mig. Jag tycker att det är kul att tryxka lite på ugnen, till exempel. Vissa knappar piper när man rör dem, det är ju helfestligt. Sedan tycker jag om att dra lite i klädnyporna på torkställningen. Jag är så stark att jag kan dra loss dem, om jag bara tar i lite. Sedan kan man ha en klädnypa eller två med sig när man promenerar, de är liksom bra att hålla i, och så kan man stoppa dem i munnen också. Himla bra med saker som är bra till så mycket.

Förresten, när vi gick runt torkställningen i går tränade jag på mina franska r. I stället för att säga da da, sa jag dra, dra, med skorrande r. Papsen tyckte att jag sa "drap" som ju betyder lakan på franska, och han tänkte att jag pratade om lakan bara för att vi stod där papa brukar hänga all tvätt. Det kan han få tro, jag vet, men jag säger ingenting. 

I går hade jag med mig ett par klädnypor till papas och papsen säng. Papa upptäckte i morse att vi glömt en under papsens kudde. Han sov hela natten på sen utan att märka något. Han är helt klart inte någon prinsessa, eller prins, på ärten, papsen.

Vad säger kossan?

Hej dagboken,

I dag har jag haft en jättefin dag med papa. Papa visade mig en bok med en massa djur, och så berättade han hur de låter. Vovven, kissen, ankan och kossan, och så var det nog någon mer. När han sa hur kossan lät, mööö, så ville jag föra lika dant. Mmm, brummade jag.

När papsen kom hem så följde papa och jag med honom upp till deras säng, så att papsen kunde byta till sina myskläder. Vi hade jätteroligt i sängen och jag kröp omkring och hittade massor av saker att smaka på. Papsens bälte var väldigt roligt, både änden med spännet, som kliade lite gott när nan fick det i munnen, och den andra änden, där lädret smakade spännande. Det var då som papa berättade om kossan. Papsen ville prova om det funkade på svenska också, och det gjorde det. Mmm sa kossan på svenska, precis som "la vache".

Sedan papsen kom hem från Bokmässan har jag upptäckt en nygammal leksak. Tänk så kul man kan ha med en tom nappflaska. Om man sätter den till munnen kan man hoa i den, då låter det helfestligt.

 

Apropå nappflaska, så har jag kommit på en grej till som jag gjorde när jag var liten, men som jag liksom glömt bort. När papsen ger mig välling på kvällen, så behöver man faktiskt inte sitta still med huvudet. Tänk så mycket som kan hända runt omkring. Vem har sagt att världen stannar upp bara för att man dricker sin välling? Ingen! Nej, just det. Därför måste man ju vrida på huvudet, så att man ser vad som sker. Papa håller ju till exempel alltid på med någonting. Han försöker att vara tyst, men just det är han inte så duktig på. Papsen är i alla fall duktig på att hänga med med flaskan. Han följer mig så fint när jag tittar åt sidan, eller bakåt, först åt ena hållet, sedan åt andra. Det skall han ha cred för, tycker jag.