Kramar

Hej dagboken,

 

Det är gott att kramas – men bara när jag vill. När papé kommer hem från jobbet springer jag och möter honom. Ibland får han en kram, men ibland springer jag åt andra hållet igen innan han får tag på mig. Nu har jag kommit på att det ör ganska fint med en kram emellanåt när man sitter och äter också. Papa eller papé sitter ju alltid bredvid, och det kramas gärna. När man borstar tänderna kan man också ta sig en kram. Inte nog med att det är skönt – det ger lite andrum från det man håller på med också. Undrar om papa eller papé förstått det.

 

När jag var lite sjuk i början på veckan och var hemma en dag, målade jag en massa teckningar till papé. Han fick ta med sig en till jobbet också.

 

Har jag berättat om hur jag tar på mig jackan? Det har jag lärt mig i skolan. man lägger jackan på golvet. Sedan böjer man sig ned vid huvudänden och sticker in armarna i ärmarna. Sedan lyfter man bara på alltihop och vips så sitter jackan som ett smäck. Om man har luva på jackan, så hamnar den nästan alltid på huvudet, precis som det skall vara.

 

Jag är glad/ Je suis contente när det är helg, för då är alla hemma. Det är jättekul i skolan, men jag tycker att papé också ska vara hemma när jag kommer från skolan. Torsdagar är bästa dagen i skolan, för då får jag äta lunch där och sova middag på eftermiddagen. Sedan kommer fredagen. Då är det gymnastik. Det gillar jag också. Efter fredagen är det helgen – youpee. På morgonen får jag gå och lägga mig i papas och papés säng J Mysigt!