Stolt

Hej dagboken,

Nu har det gått så där länge igen. Jag har hunnit fira min födelsedag flera gånger sedan sist. Hos mamie, dit vi åkte helgen efter min födelsedag, firade jag med tonton Eric, Hugo, mamie och förstås papa och pape. Jag fick en prinsessklänning, en krona, örhängen och modellera. Hugo och jag lekte jättemycket med det.
Pape åkte hem nästa dag, för han var tvungen att jobba, men papa och jag stannade kvar till nästa helg. Då kom pape tillbaka och hämtade oss. När han var borta hade vi åkte karusell massor av gånger.

Nu har vi varit hemma en hel vecka. I torsdags började skolan igen. Det var jätteroligt att träffa alla kompisar igen. Och nu är jag så stor att jag får lov att äta i matsalen. Det var gott och roligt. Sedan fick jag sova middag i skolan, men jag sov inte så mycket. Det var ju mycket roligare att titta på alla andra.

I fredags var vi i en gymnastiksal i Rodemack. Papa var också med och hjälpte till. Vi hade olika stationer. Ibland skulle vi gå på en bänk och hålla balansen, ibland skulle vi hålla en boll när vi gjorde det och sedan skulle vi gå baklänges.

Jag säger en massa saker som får papa och pape att skratta. När jag lekte med papa en gång, sa jag till honom "Je suis fière de toi/ Jag är stolt över dig". Det tycker jag att jag kan få vara och att han skall få veta. I fredags kväll var papa ute. Pape sa att han var på konsert och lyssnade på musik. Jag sa till papa att jag visste att han skulle gå till musiken (aller à la musique).

Just nu har jag en ny favoritsaga. Jag läser den gärna själv. Den handlar om tre feer som får besök av sin tant Morgane. Den yngsta feen gör sönder en massa prydnadssaker i kristall. Då springer hon gråtande därifrån. På franska läser jag "Elle s'en fou en pleurs/ hon struntar gråtande i det" i stället för "elle s'enfuit en pleurs/ hon springer gråtande därifrån". Jag tycker att min tolkning är mycket mer spännande. Det finns en paradoxal motsägelse som jag inte tycker att originalet har ...