fredag 4 september 2015

13 minuter

Hej dagboken,

Kan du gissa vad det är? 13 minuter, alltså? Det var så länge jag sov middag på dagis i dag. Nog rekord, faktiskt. Det var jättekul på dagis. Jag pratar en massa, säger dagistanterna. När pepe skulle hämta mig ville jag stanna kvar och leka med alla gummistövlar som låg i en låda. Pepe tyckte att jag skulle ta på mig mina egna skor i stället, men hur roligt var det på en skala? Fast jag bråkade inte, det var okej att gå ut. Då ville pepe att vi skulle sätta oss i bilen direkt och åka hem. What's the hurry? sa jag då. Eller skulle ha sagt, om jag kunde prata lite mer engelska. I alla fall, så var det ju ingen brådska, det fick jag pepe att fatta, så vi gick omkring och ände lite på omgivningarna innan vi åkte hem. Då var jag trött och somnade nästan i bilen.

Ingår när pepe kom hem hade jag precis kommit hem från Hadrian där jag lekt en massa. Pepe och jag gick ut igen. Dö fick vi syn på en kisse. Jag ville klappa den och sa "tousser". Kissen sprang iväg. Då knuffade jag pepe på benet och sa "vas-y" så att han skulle fatta att han skulle gå efter och stoppa kissen. Det gjorde han inte. Typiskt. Men när vi gått en bit, så såg jag kissen inne i häcken vid Jean-Luc och Carmen. Ça va? frågade jag kissen och la huvudet på sned. "Bara bra", svarade kissen då. Men det hörde inte pepe, för han pratar inte kattspråk. Så vinkade jag till kissen och tänkte att han skulle komma, men han hade lite annat för sig, så han gick åt andra hållet i stället.

Etter en stund kom Mitt, Fab och Lolal hem. Papa och pepe kallar dem Mitch, Fab och William, men det låter så vuxet och i alla fall är Lolal inte vuxen. De har varit på semester och hade köpt en present till mig, en regnjacka som var genomskinlig med röda hjärtan på. Den skall jag ha nästa år, för det står 3 år på den.

I morgon kommer det en tant och en farbror och hämtar mitt kök. Nej dmmer, inte mitt nya. Mitt gamla, förstås, så att vi kan få dit det nya. Spännande, fast jag kommer nog inte att känna igen mig. Inte pepe heller. I kväll när jag frågade efte en kaka, så hittade han inte var de låg. Jobbigt, faktiskt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar