I dag blev papsen riktigt förvånad. När han tog fram sångboken som jag gick i julklapp av fafoum och faffa, så sjöng han en sång som heter Litet hus vid skogens slut. Så fort han började sjunga, så kom jag ihåg att tant Jennie sjöng den för mig i Växjö. Då la jag händerna vid ena kinden, precis som Jennie gjorde. Papsen gjorde också det, för jag visade ju honom hur man skulle göra.
Nu har jag lärt mig hur min speldosekanin fungerar också. Man drar i svansen, jättehårt, så att den åker ut på ett snöre. När kaninen spelar musik, så åker snöret in i rumpan på kaninen igen, tills bara svansen sticker ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar